Inget rekord

Om jag skriver ett meddelande till på bloggen senast idag så slår jag tydligen mitt personliga rekord från mars 2006, då jag producerade femtiotvå poster på en månad. Det tänker jag emellertid inte göra.

Ära!

Jag letade igenom lite gamla inspelningar och upptäckte detta ära. Förmodligen skrivet till någon gudstjänstordning någon gång. Men sedan utsållad. Det är oufullständigt och rassligt inspelat. Men det är fullt lyssningsbart.

© Pierre Falk, 2008

Valborgsmässosång

Här är ett litet utkast till en valborgsmässosång. Jag är inte så bra på det där med kärlekssånger. Bättre är jag på att skildra ångest inför tiden och döden. Men här är ett litet försök till en kärlekssång, naturligtvis dedicerad till min älskade fru.





© Pierre Falk, 2008



Och här är texten.

P3 dokumentär

Senaste veckan har jag lyssnat och lyssnat och lyssnat på ett alldeles lysande radioprogram. Jag är lite snäv i mitt radiolyssnande. Jag håller mej uteslutande till P1. Någon gång, när jag äter min nattmacka eller så, kan jag slölyssna på P4. Men det sker bara i enstaka undantagsfall.

Nåväl. Jag har börjat lyssna på P3-programmet P3 dokumentär. Vilket bra program! Åttio minuters nutidshistoria. Senast handlade det om mordet på Fadime. Hela tiden väljer man att skildra stora händelser kronologiskt och man väljer att belysa från alla tänkbara vinklar. Världen och olika frågor som vi från kvällstinningarna och runt kaffeborden ofta väljer att förenkla gör detta program åter så komplicerade som dom faktiskt är. Fast på ett enkelt sätt.

Om man väljer att prenumerera på programmets podversion så finns flera års program tillgängliga. Om Harald Edelstam, bordellhärvan, Jas-projektet, Kärnkraftsomröstningen, IB-affären m.m.

Lyssna och lär.

You gave me fever

Men, nej tack. Jag hoppas det stannar hos resten av familjen. Måtte jag slippa!

Dubbla budskap

Ulf Wickbom funderade högt i förra söndagens Godmorgon världen (som jag tack vare att det sänds i poddversion nyss kunde lyssna till).

Dålig nyhet i början av Rapport:
Jordens temperatur stiger snabbare än beräknat.

Glad nyhet i slutet av Rapport:
Rekordvärmen fortsätter över hela landet.

Jojo!

Allting flyter

Ofta inspireras man av andra. Vid enstaka tillfällen inspireras man av sej själv. Och då har man förmodligen i första skedet inspirerats av just andra.

Tidigare på denna blogg har jag hävdat att landet som flyter av mjölk och honung påminner om vårt köksbord. Jag har grunnat lite på det där och börjat skriva en sång på temat. Den låter såhär.


© Pierre Falk, 2008

Texten finns här.

Om våren och häxor

Snart är det valborgsmässoafton. Efter svensk princip och i analogi med jul, påsk, midsommar och allhelgona, så firar vi st:a Valborg en dag för tidigt. Vi tänder eldar och firar att våren är här.
Men vem var Valborg? Och varför tänder vi eldar?

Heliga Valborg levde i Tyskland på 700-talet. Efter hennes begravning så såg man att det började rinna olja från gravstenen. Oljan betraktades som helig och läkande, varför hon sedermera helgonförklarades. Den heliga Valborgs specifika ansvarsområde i helgonskaran kom att bli vidskepelsebekämpning.

Den vedertagna sanningen om häxprocesserna är att kvinnor brändes levande på bål på löpande band under medeltiden. Det är förvisso inte sant. Av de ca. trehundra kvinnor som faktiskt brändes på elden var det bara en som brändes levande. Detta i en tid då avrättning var ett vedertaget straff och många fick sätta livet till p.g.a. brott, som idag inte ens är straffbelagda (homosexuallitet, tidelag m.m.). Men även en person är naturligt vis en för mycket. Dock blev Valborg det helgon som kom att förknippas med den ceremoni där en eld tändes för att skrämma iväg häxor och onda andar. Väl sammanflätad med häxbränning.

Om några dagar går vi man ur huse för att göra slut på häxerier och trolldom. Ett sätt att fira denna afton borde alltså vara att till polismyndigheten ange någon i din närhet som du tycker beter sig på ett sätt som klart strider mot det vedertagna normsystemet - innan du själv blir angiven!

Ett annat sätt att fira denna afton är att gå emot det angiverisystem och dom justitiemord som äger rum i dom fria mediernas namn. Kanske sortera bort sådant från din egen blogg som egentligen bara är ren häxjakt och personförföljelse. Och att sluta att sjunga med i den kör som sjunger det vita lammets lov och som offrar det svarta fåret. Jag tror att tiden är mogen att kliva ut ur fördomarnas och pajkastningens dunkla garderob för att i stället gå ut och möta vårens ljus!

Torsson i P4 live

I lördags spelade Torsson i radioprogrammet P4 Live. Du som missade det kan lyssna på konserten nu och en månad framåt.

Geggamojja

-Vad du ser ut! Har du ramlat i gyttja?
-Ja, eller nått dylikt.

Lika som bär

Jag har hittat ett klipp av mej själv. Undrar om jag får några pengar för det?

Sprutdags

Nu är det dags för spruta igen. In i benets muskel och i med någon syra. Därefter feber, frossa och huvudverk. Man kan säga att jag frossar en gång i veckan, om man vill se det positivt. Det vill jag. Tjolahopp!

Inte världens viktigaste fråga

Vår lagligt inköpta dvd-film, som jag skrev om i min förra post, är fortrfarande hel och repfri. Men eftersom Vilgot vill knyta ihop hela världen med sina rep, snören, bälten eller något snar-likt. Så skivan nog inte repfri så länge till. Varken på det ena eller det andra sättet. Med anledning av bl.a. detta ville jag göra en säkerhetskopia av filmen. Men plastskivan är full av spärrar och det blir fel hela tiden.

Är det inte helt orimligt? Om jag hade laddat ned den och därmed inte betalat för filmen, då hade den varit fri att säkerhetskopiera. Men nu, när jag hostat upp med en huddralapp för den, då får jag helt enkelt finna mej i att all kopiering, även för privat bruk, är förbjudet. Och att jag, om filmen av barnahänder går sönder, måste köpa en ny om jag eller barnen vill se den.

Naturligtvis måste filmen förvaras så att den inte kan hamna i fel händer. Men fel händer händer.

Att duga

Smilla är sjuk och hemma idag. Det är mysigt att vara hemma och se på film. Hon har sett Monsters inc och det slog mej att Pixar gör fantastiska filmer. Inte alls med det där sneglandet åt vuxenhumor som Dreamworks ofta ägnar sej åt. Det får vara barnsligt, utan att bli larvigt. Och dom verkar ha ett helt onormalt sätt att se på världen. Här är kortfilmen Boundin´från 2003.

Sankt Göran

I wikipedia står följande om Sankt Göran:

Sankt Göran (Göran den helige, Sankt Jörgen, Riddar Örjan), född cirka 275/280, död 23 april 303, kristen martyr i Palestina under kejsar Diocletianus förföljelse, helgon. Festdag 23 april.

Ytterst lite är känt om Sankt Görans liv. Han föddes i Kappadokien i nuvarande Turkiet. Som officer i Diocletianus armé vann han stor uppskattning och fick inflytande vid det kejserliga hovet. Han lyckades omvända kejsarinnan Alexandra till kristendomen, och detta kan ha föranlett den dittills tämligen tolerante kejsaren att inleda sin blodiga förföljelse av de kristna. År 303 blev Göran gripen, torterad och slutligen, tillsammans med Alexandra, avrättad utanför staden Diospolis i Palestina.

Legenden förtäljer, att Göran räddade en stad, ibland även en jungfru eller prinsessa, från en hotfull drake. I Storkyrkan i Stockholm finns en berömd träskulptur av Sankt Göran, draken och prinsessan. Den är från 1400-talet och snidad av den tyske skulptören Bernt Notke.

Sankt Göran är flitigt använd som symbol i Ryssland, egentligen Moskvas skyddshelgon, och återfinns bland annat i det ryska riksvapnet. Han är även skyddshelgon för England, Litauen, Lod och scoutrörelsen.

Ring, ring

När STIM firade sitt femtioårsjubileum sändes en gala, bl.a. i SVT. Och en CD-skiva släpptes med lite blandad kompott som visar hur svensk musik har låtit de senaste femtio åren, samt en skiva med klassiska låtar i ny tappning. CD:n heter Osannolikt svenskt. Ale Möller skrev ett arrangemang på Ring Ring (Abba-låten) som Lena Willemark och Urban Turban framförde med gruppnamnet Ale Möller's Polska All Stars.

Jag hittade den åter på You Tube, dock med Anders Linder (Kapten Zoom ni vet) i stället för Peter Bryngelsson. För mej går det lika bra.

Raka vägen

Utan körkort är det kört med mej. Och det skriver jag inte för att
vara vitsig. Men nu är jag på banan igen.

Underskatta aldrig en kvinna

Jag läste hos tankar om det denna underbara historia:

Polisen: Ni körde för fort!
Kvinnan: Oh, jag förstår.
Polisen: Kan jag få se körkortet.
Kvinnan: Jag skulle gärna ge er det, men jag har inget.
Polisen: Har ni inget?
Kvinnan: Jag har förlorat det fyra gånger för att ha kört onykter.
Polisen: Kan jag I stället få se registreringsbeviset.
Kvinnan: Tyvärr inte.
Polisen: Varför inte?
Kvinnan: Jag har stulit bilen.
Polisen: Stulit den?
Kvinnan: Jaa, och jag har dödat ägaren och styckat honom I bitar
Polisen: Vad har ni gjort?
Kvinnan: Delarna av honom ligger I plastpåsar I bagageutrymmet ifall ni vill
kolla.
Polisen tittar på kvinnan, backar långsamt därifrån, och ringer
efterförstärkning.
Inom några minuter kommer ytterligare fem polisbilar, och ett polisbefäl
närmar sig med dragen pistol.
Polis 2: Kan ni gå ur bilen?
Kvinnan: Är det något problem?
Polis 2: Min kollega har sagt att ni har stulit den här bilen, och mördat
ägaren.
Kvinnan: Mördat ägaren?
Polis 2: Ja, kan ni vara snäll och öppna bagageluckan?
Kvinnan öppnar luckan, men där finns inget.
Polis 2: Är det här er bil?
Kvinnan: Naturligtvis, här är registreringsbeviset.
Polisen är alldeles tyst.
Polis 2: Min kollega säger också att ni inte har något körkort.
Kvinnan gräver I handväskan, tar upp sin plånbok, och räcker sedan över
körkortet.
Polis 2: Jag måste medge att jag är konfunderad. Min kollega har berättat
att ni inte har något körkort, inget registreringsbevis, att ni har stulit
bilen och mördat ägaren!
Kvinnan: Jaha och snart påstår han väl att jag körde för fort också???

Bob Dylan - It's All Over Now Baby Blue

Bara för att bloggkollegan Thomas O. på A Vadå ägnar sig åt Dylan (Bob) stup i kvarten så vill inte jag vara sämre. Här är en av hans många klassiker. Dessutom så visar han att någonstans långt inne så har han ett unikt sinne för humor.

Publiken skriker. Dylan säger:
"I cant Hear you! You might like this one, I'll play it for you next time."

Och nu till sången.


Mikael Wiehe gjorde förresten en översättning med titeln Sakta lägger båten ut från land. Den finns på Lp:n Sjömansvisor från 1978 (hans första efter Hoola Bandoola), där även visan Titanic ligger.

Pugh

Pugh är tillbaka! Har man sovit sen 1968 så har inte så mycket förändrats på Pugh-fronten. Samma medmusiker, Janne "Loffe" Carlsson (fast han på den tiden stavade med "K" och inget "Loffe") och Jojje Wadenius.

Men, som den som inte sovit redan vet, mycket har trots detta faktum hänt med Pugh sedan debutskivan "Ja dä ä dä". Han har spelat pop, rock, lätt, tungt och t.o.m. medverkat i melodifestivalen. Men nu är han tillbaka på startfältet, och skivan har fått utmärkta recensioner. Jag har alltid gillat honom och väntar därför på den kommande skatteåterbäringen...

Ylva Hellebro

Gånglåt från Äppelbo var onekligen en av min barndoms allra största hitar. Framförd av min fiollärare Ylva Hellebro naturligtvis. Hon var min stora stjärna. Och inte bara min. Alla som hade henne älskade henne och hennes pedagogiska och musikaliska talanger. Inte bara vi barn förresten. Hon drog igång fiolundervisning även för barnens föräldrar.

Nu, trettio år senare, sökte jag på hennes namn. Jag hamnade hos gruppen Södra Åkeriet som även har en MySpace-sida. Dom var tydligen rätt stora, då straxt innan Ylva flyttade till Oskarshamn. Men nu finns dom som sagt var igen. Jag undrar um dom spelar i kalmartrakten nångång. Det vore kul att se och höra dom live.

Här finns låten på noter.

Rim och reson

Vissa saker blir bättre. Andra saker sämre. Förändring är inte alltid enbart till det sämre. Jag är inte reaktionär på det viset!

I kyrkan idag så sjöng vi äldre psalmer och nyare lovsånger om vartannat. Människor och kulturer förändras, jo jag vet.

Men kunskapen att rimma verkar trots allt vara avsevärt sämre idag än tidigare. Ett tydligt förfall på detta område råder.

Tidigare rimmades tvåstavigt och enstavigt, exakt och med en logisk rytm. Brinna, försvinna & finna. Psalmer förvaltar denna tradition, men även duktiga visdiktare och poeter behärskar denna ädla konst.

Men i populärmusiken rimmas det lite hur som helst! För att inte tala om moderna lovsånger. Lamm rimmas på vann, Gud rimmas på du o.s.v.

Textförfattare kan helt enkelt inte rimma längre. Eller dom lägger inte ner tid på det i alla fall. Och okunskapen, oförmågan eller nonchalansen dyker upp på svensktippen, i melodifestivalen och i alla möjliga sammanhang.

Dock kan man fortfarande köpa rimmat fläsk.

Logik?

När man badar för mycket blir man torr. När man solar för länge blir man blöt.

Var ligger logiken?

Tvångsvits

I Sverige är smör mycket vanligt, ja, det är utbrett över hela landet.

Carla Bruni - Quelqu'un M'a Dit (Live @ TOTP)

Lite fransk pop som min älskade hustru har letat upp.

Perspektivväxling

"Dagens ungdom skriver som dom vill" läste jag nyligen. Kanske är det sant.

Men lika sant är att dagens ungdom inte skriver som jag vill. Och frågan är då: Var ligger det verkliga problemet?

Ett gammalt bergatroll

När jag gick i nian lärde jag mej att läsa Gustav Fröding. Jag hörde även Cornelis Vreesvijks inspelning av ett gammalt bergatroll. Jag fick då av någon anledning för mej att göra något liknande. Resultatet blev såhär:

Ett gammalt bergatroll
(c) Pierre Falk, 2008

Jag ber om ursäkt för att jag ökar rejält i tempo, att den enkla melodin saknar variation o.s.v. o.s.v. Men för den som vill höra en tidig tonsättning av mej (och vem vill inte det) så går den hur som helst att lyssna på.

Språket spökar

Om man tar en och en halv deciliter istället för en så tar man drygt med stor marginal.

Men, om man bara tar lite, lite mer än en deciliter, tar man då knappt drygt?

Det låter märkligt, men så måste det heta.

Pankakor på fängelset

Viss smet tröttnar man aldrig på. Här är två av mina absoluta favoriter i den genren.

Brian Hyland - Sealed with a kiss


Mary Hopkin - those were the days


(Rubrikförklaring: Två fångar som smet.)

Skillnaden mellan en liten pojke och en vuxen man

"Jag ska slå henne med glas. Nej förresten, glaset kan gå sönder."

En (snart) fyraåring som resonerar som en världspolitiker.

Ulf Peder Olrog

Är humor en färskvara? Många skulle nog säga att så är fallet. Och i många fall är det nog ett sant konstaterande.

Men, om man gör sej omaket att läsa och studera det som är poängernas sammanhang, vilka referenser som anspelas på, vad som just vid skämtets samtid talades om och vilka sanningar som just då var obestridbara. Då tror jag inte längre att lika mycket av humorn ger vika för nya tiders vindar. Kanske är det roliga lika roligt om sammanhang och kontext förklaras. Men å andra sidan så försvinner det mesta av skämtets spontanitet och förmåga att överraska om texten måste utläggas först.

Nåja. Ulf Peder Olrog kanske inte är helt "up to date", som vi säger i Sverige. Med tongångar som speglar det folkliga - för sextio år sedan. Och tidens tand har bitit på hans verk. Men han var, är och förblir riktigt rolig, på ett ironiskt sätt (även om min egen generation tror sej ha uppfunnit det ordet).

Han var folklig, men slog samtidigt mot det just folkliga. Folk vill inte höra klassisk musik, dom vill höra handklaver och klarinett, tjo och tjim och inget annat, enligt någon vetenskaplig undersökning (källa: något av programmen i Stefan Wermelin och Staffan Schöiers radioprogram Svenska nöjen, jag mins inte vilket dock). Olrog gjorde sej lustig över det och presenterade lustifikationen i trallvänlig tretakt i sången Tjo och tjim och inget annat. Vi behöver inte studera gamla filosofer, det räcker med att göra som Svensson gör och tro det som Svensson tror (om du ska tro nått alls). Detta temat ligger till grund för visan Filosofisk Dixieland.

Folkhemsgäckandet har Olrog gemensamt men många komiker, från Bellman, Karl Gerhard till Magnus Uggla och Killinggänget. Men det nutida är måhända lättare att förstå än det dåtida.

Det finns få inspelningar med Ulf Peder Olrog själv vid micken. Men t.ex Sigge Fürst har sjungit in flera av Olrogs visor. Det kan vara lite knepigt att hitta inspelningar av Olrogs visor, men leta i en vanlig affär strax bredvid den konserverade gröten så kanske du hittar.

Lycka till!

Tillägg. Sedan spotify dök upp så har jag fixat en Olrogspellista.

Död och pina

I fredags, när jag satt utanför dotterns rum och väntade på att hon skulle somna, så zappade jag förbi filmen Död och pina som sändes på kanal 9. Det var en Woody Allan-film från 1975.

I det korta klippet som jag hann se, innan andra sysslor tog vid, sa Woody Allan ungefär såhär: "Om Gud finns, så måste det värsta man kan säga till honom vara att han är lågpresterande" (fritt ur minnet).

Jag har tänkt på det där citatet några dagar nu. Den är välformulerad (inget annat är väl att vänta från hans mun). Att värdera Guds handlande som mänskligt ont eller mänskligt gott är en omöjlighet, eftersom vi inte har hela bilden. Andra värdeskalor är lika omöjliga.

Men att säga att Gud skulle vara lågpresterande måste ändå vara det värsta av alla hån.

Fundering

Jag hörde nyligen i reklamsammanhang meningen: "Överraskningar utlovas" nämnas.

Och jag började fundera. Kan överraskningar verkligen utlovas? Om man blir överraskad, blir man då verkligen överaskad av att bli överraskad när själva överraskningen var utlovad från början? Och om man inte överraskad: innebär då överraskningens frånvaro i sig en överraskning?

Jag får fundera vidare.

Dagens fråga

Är det någon som minns till vilket barnprogram denna signaturmelodi hör.

Lyssna här

Svar

Pilatus dilemma

En av rockvärdens vackraste sånger. Från den absolut starkaste musikal jag vet. Därför är det förlåtet att Andrew Lloyd Webber och Tim Rice frångår den bibliska framställningen av Pilatus dilemma en smula.



Sången är Pilate´s dream och den framförs av Pontius Pilatus i musikalen Jesus Christ Superstar.

Torsson i början

Är inte detta rock´n´roll så sej? Helt utan krusiduller eller, för den delen, attityd.



Gruppen Torsson från skånska Klippan framför låten Son Av Ayatollah 1980 i måndagsbörsen (ett ungdomsprogram lett av Jonas Hallberg).

Ps. Den obegripliga textraden i refrängen skall vara "Slå niohundra nolla nolla" dvs. 90 000. Numera bör du, om du mitt i natten stöter på någon som kallar sig för Ayatollahs son, istället ringa 1 1 2. Ds.

Vår II

Vädret är klart och jag är färdig.

Goddagoddagodda

Det vanliga är att sova på natten och att vara vaken på dan. Men en gång i tiden vände jag på dygnet helt. Jag la mej kl. 6.00 och gick upp nio timmar senare. Då var jag student. Nu är jag flerbarnsförälder. Då går det inte lika bra.

Men när någon som vänt på dygnet ska gå och lägga sej. Då måste man väl säga goddag eller gomorron antar jag. Och godnatt där det är dags att vakna?

Tom Lehrer

Falstaff uppmärksammar att Tom Lehrer idag fyller åttio år.

Jag kan bara stämma in i hyllningskören!

Smaklig måltid

God sås reder sej själv. Det blev faktiskt en riktig toppredning!

Thorstein Bergman

Sofia Karlsson gjorde bejublade tolkningar av Dan Anderssons sånger för några år sedan. Men tidigare, redan 1967, gjorde Thorstein Bergman samma sak. Tolkade Dan Andersson.

Där kan man säga att det började, Men vilken start! Fram till slutet av sjuttiotalet han Bergman släppa ungefär en skiva om året. Thorsteins genomarbetade gitarrspel och säregna röst, som vibrerar och är på gränsen till träig i sin fyllighet, präglar dessa skivor.

Han föddes 1942 och stod tydligt i trubadurfåran, men han skrev sammtidigt schlagersånger. "Om du nånsin kommer fram till sammarkand" är en sång som han har komponerat, och även spelat in själv på nittiotalet. Annars är den mest känd genom Lill Lindfors, eller möjligen Lena Andersson.

Han har vidare arbetat politiskt. Genom sina sånger, t.ex. "Alla tillsammans" (som f.ö. finns med ett lysande komp arrangerat av Georg Riedel), men även i den av LO sponsrade vissamlingen "Arbetarrörelsens sånger".

Mest känd är han nog ändå för sina tolkningar av Dan Andersson. Och som en hyllning så medverkar han faktiskt på Sofia Karlssons skiva, i låten Vaknatt. Tyvärr har han återutgivits mycket begränsat.

Här är ett litet låtexempel (kräver RealPlayer):
Nocturne på en bakgård

Fler ljudklipp (fullständiga!) och annan information finns på hans hemsida. (Välj fliken "Diskografi" så blir det riktiga musikklipp. Vissa skivor innehåller bara 30 sek. demo, medan andra är fullängd.)

I want you

Det här är en av dom starkaste låtarna som någonsin skrivits. Originalet finns på Elvis Costellos skiva Blood and Chocolate från 1986. Här framför Fiona den i en hyllningskonsert till Costello på TV-kanalen VH1. På gitarr finner vi Elvis Costello själv.

I WANT YOU, Fiona Apple with Elvis Costello


Och här kan du lyssna till orginalet.



Ps. Det var Marcus Olsson som först tipsade mej om originallåten någon gång runt 1990. Annat som kan nämnas är att jag gjorde en usel översättning av låten en gång i tiden. Dålig är den - men den finns här, för den som önskar läsa. Ds.

Musikaliskt tips

Ni måste bara lyssna på Marcus Olsson. Han har nyligen släppt en skiva och han finns att lyssna på i MySpace. Skivan går f.ö. att köpa på iTunes.

Musikaliskt är det lite som Elvis Costello and the Attractions. Om man gillar dom så kommer man förmodligen att gilla även Marcus Olsson. Och hans spelskicklighet och musikaliska kunnande är enormt. Jag vet.

Han har spelat med välkända namn som Ulf Lundell och Magnus Uggla. Håll till godo!

Ett viktigt meddelande

Prutt

Påhittade tidningsrubriker

• Tåg stulet. Lokomotivet okänt
• 4 av 10 svenskar kan ha Apokryferna utan att veta om det
• Komiker stal dåligt skämt. Poängen är nu välfunnen
  

Karta

En enkel karta för den som vill hitta rätt.

Snabbmat

Att äta snabbmat ger någon slags mättnadskänsla. Men hungern bara växer.

Så även med mycket av det prat och pladder som vars syfte är att ge
näring. Men som istället ger hunger.

Ett steg närmre

Nu har jag bytt till sommardäck!

Kanske inte något att skryta med. Men jag har aldrig gjort det själv förut. F.ö. håller jag på att ta mitt första körkort nu. Så, däckbytandet varen viktig milstolpe. Om inte för mänskligheten så i varje fall för mej, eller min bilkarriär.

Lycka är...

Egentligen borde jag ha tagit en bild för att illustrera, men min goda smak förbjuder mej.

Egentligen borde jag vara glad över att min yngsta dotter har fantasi och fingerfärdighet och att min blåsa fungerar som den ska. Men det är inte roligt att efter ett toalettbesök hitta toastolen full av flaskor och krämprover. Och ännu mindre roligt att kavla upp ärmarna och behöva fiska upp, skölja av och torka det nedslabbade.

Fast, jag ska inte klaga. VVS-montörer har det så varja dag.

Irritationsmoment

Alla som känner mej vet redan om det. Att jag har svårt att bli riktigt arg eller irriterad. På gränsen till loj. I bloggvärlden är det en dålig egenskap.

Likväl finns det vissa saker som gör även mej en smula upprörd. Och den listan toppas av:

Felöppnade förpackningar.

Mjölkpaket som inte rivs hela vägen. Kartonger som öppnas underifrån istället för det angivna hållet. När plast inte rivs av med den avsedda röda lilla plastremsan.

Exemplen kan bli hur många som helst, men jag nöjer mej nog där. Men upprördheten mynnar ut i frågan:

Värför göra fel när man kan göra rätt?

Ps. Nu ska även jag göra rätt. En maträtt (Klockan är ju nästan tolv.) Ds.

Nu är det vår!

Tveklöst är det så.



(c) Pierre Falk, 2003

Bloggfix

Just nu mixtrar jag lite med bloggen. Därför är inte allt som det ska just nu.

Kränkt

Precis nyligen läste jag att det har gått inflation i användandet av ordet "kränkt". Och det var inte första gången jag läste det. Många säger numera samma sak. Jag har hört forskare säga det, komiker, samhällsdebatörer och präster. Alla säger att ordet kränkt används i tid och otid. Jag tror minsann att det är fler som tycker att det är för många som anser sig vara kränkta än det är människor som anser sig vara det. Bara det är värt att fundera över. (Om inte annat så för meningsbyggnadens skull.)

Det är en form av kollektiv dubbelbestraffning. Den som verkligen är kränkt får inte säga det utan måste helt enkelt finna sig i livets orättvisor utan att klaga.