Landet som inte finns

Förr älskade kommunisterna Kina. När Mao styrde med järnhand och brände böcker och slaktade människor. I dom föreningar som hyllade Kina så vågade ingen nämna det där med Tibet och den orättfärdiga ockupationen. Det passade sej inte. Men några vågade.

Nu älskas Kina av näringslivet. Det är en historiens ironi att hyllningskören trettio år senare skulle ljuda lika starkt, om än baklänges. Men fortfarande är Tibet en fråga som inte passar i dom fina näringslivsrummen. Att kräva Kinas uttåg ur Tibet skulle förmodligen förstöra de svensk-kinesiska handelsrelationerna. När valet står mellan pengarna eller livet så vinner nästan alltid pengarna.

Men det finns dom som redan för trettio år sedan slog larm om hur landet låg. T.ex. Thomas Wiehe, som jag har bloggat om tidigare. För fem månader sedan spelade han in en låt med titeln Landet som inte finns. Jag är lite sen, det kan medges. Men jag delar denna senfärdighet med så gott som hela världens befolkning. 267 personer har sett denna video, så lite originell är du som klickar på den lilla spela-knappen nedan. 

En vacker sång, som är bra mycket bättre än det mesta annat han har gjort från slutet av åttiotalet och framåt. Hör själva!