Ord ska behandlas med värdighet. Stavelser och bokstäver är i sig en ren njutning. Ord kan ha en vacker innebörd. Men oavsett innebörd kan ord klinga vackert. Om alla bokstäver tillåts komma fram.
Det är en svår konst att framföra en visa på ett sådant sätt att varje bokstav i varje ord kommer fram på ett vackert sätt. Emma Härdelin har en mycket vacker bokstavsbehandling. Framför allt hennes "R" är sagolika.
Likaså älskar jag Sofia Karlssons ordbehandling. Ord som kommit bort när andra artister framför en visa, lyfter hon fram. Inte bara människor är lika värda. Även orden har ett unikt värde, värda att vårda.
På den manliga sångarna som förmår lyfta fram stavelserna måste jag nämna Olle Adolphson. Han kan ligga i flera sekunder på svåra, ja näst intill omöjliga konsonanter.
Många stora artister slarvar bort orden och bokstäverna. Liksom textförfattare slarvar bort rim och betoningar. Men vi värdesätter olika saker här i livet.
För min del har jag en favorit som jag tycker är helt underbar. Men antingen älskar man hennes röst och låtar eller avskyr dem har jag förstått. Det är Lisa Ekdahl. Hon är underbar.
SvaraRadera