lördag 21 september 2019

Vinyl

Varför väljer man att avnjuta sin musik på knastriga och kanske rent av repiga vinylskivor istället för att bara lyssna på Spotify? Det finns så många nackdelar med en lp i jämförelse. De strömmande tjänsterna är billigare om man räknar krona/möjlig låt. De är smidigare och mycket flexiblare. Ljudet är bra mycket bättre (ifall man inte har en tvättad vinylskiva och lyssnar i en anläggning för minst 100.000:-). En skivas kvalitet blir dessutom sämre och sämre vid varje lyssning. Skivan tar plats. S'ö fördelarna verkar vara enorma för den strömmande musiken i jämförelse.

Så varför väljer man då en LP? Jag kan enbart svara för mig själv. Jag har genom mina flyttar i hela mitt liv alltid burit med mig min gramofospelare och insisterat på att låta den vara framme. Nu för tiden är det hippt med vinyl. Jag köpte mina flesta skivor på 90-talet, fr.a. under den sena halvan. Få var det inte hippt. Anledningarna är förra. Dels tycker jag om att hålla i skivan. Känna på fodralet. Titta, läsa och lukta. Att sitta i en fåtölj med konvolutet framför sig ger en helhetsupplevelse. Musiken och upplevelsen blir på riktigt. Inte bara en ljudmatta i bakgrunden.

Och så gillar jag det analoga. Det man gör är verkligt. Och skivan förändras med tiden. Precis som jag och allt annat i livet. Vi nöts av tillvaron. Vissa spår kanske får repor som förblir där. Som en påminnelse om livets sår och erfarenheter.

Man kan inte heller helt enkelt hoppa över låtar. Även de man ogillar följer med. Jag tänker att även det är som en bild av det mänskliga livet. I en värld där vi gör allt för att eliminera det misshagliga. Där ångest har gått från att vara en känsla som kan leda vidare i utvecklingen till att bli en negativ känsla som ska bekämpas. Men då kan heller ingen utveckling ske. För ofta hör man att det som man först ville hoppa över kan vara just det spår som får en djupare mening och kanske rent av blir skivans bästa. Den möjligheten är liten på en CD och obefintlig på strömningssajterna.

Så därför. Om nu någon, mot förmodan, undrar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar