Blå tåget heter en av proggrörelsens underligaste grupper. Underlig i den meningen att det inte går att placera den. Dom driver med det mesta, slår åt alla håll, pendlar mellan högt och lågt, bra och dåligt med en häpnadsväckande och magkittlande hastighet.
Daghemmens utbyggnadstakt regleras av konjunkturen
så tillmäts kvinnan sin plats i den ekonomiska strukturen
En billig arbetskraftsreserv, tillhands när fabrikerna visslar
Tillbakapressad av daghemsbrist
om lönsamhetens drivhjul plötsligt gnisslar
När sjuttiotalets artister och grupper ska placeras i genrefack så stöter man på problem med Blå tåget. Var hör dom hemma? Politiskt kanske dom hamnar till vänster. Men inte helt självklart. Dom kommer ur en post-politisk sextiotalstradition där man ansåg att politiken var överspelad. Dom driver med marxister och anarkister. På samma sätt som dom driver med välfärdsstaten och folkhemmet. Eller liberalismen. Eller marknadsekonomin. Eller kristendomen. Svårplacerade, men spännande.
Musikaliskt är dom lika knepiga. Folkmusik blandas med cabaré, kuplett, rock, visa och avantgardistisk musik. Gruppen består av är konstnärer, poeter och "riktiga" musiker i en enda röra. En trombonist (Carl-Johan DeGeer) som enligt Charlie Norman "bara kan spela falska grundtoner". Charlie har rätt på den punkten. En trummis (Leif Nylén) som aldrig har suttit vid ett trumset innan han började dunka i Gunder Hägg (gruppens tidigare gruppnamn som i en tvist med den verklige Gunder fick överges). Det märks på flera sätt i Leifs trumspel. Bl.a. kommer han på ett nytt sätt att kompa mitt i en låt som finns utgiven på skiva. Man behöll resultatet, även om det rent musikaliskt lämnade mycket övrigt att önska.
I gruppens texter rimmas på allt. Inget ämne är omöjligt. Textrader som borde varit omöjliga att sjunga framförs med en naiv upplevelse av att allt går. Ett typexempel är låten Den ena handen vet vad den andra gör, som bytte namn när Ebba Grön spelade in den, och blev Staten och kapitalet med hela svenska folket. Thåström plockade bort vissa delar som han ansåg var omöjliga att framföra. Ord med alldeles för många stavelser och för långa ord på för trånga radutrymmen. Andra versen lyder original:
Daghemmens utbyggnadstakt regleras av konjunkturen
så tillmäts kvinnan sin plats i den ekonomiska strukturen
En billig arbetskraftsreserv, tillhands när fabrikerna visslar
Tillbakapressad av daghemsbrist
om lönsamhetens drivhjul plötsligt gnisslar
- Försök att sjunga det den som kan! Torkel Rasmunsson kunde.
För att visa lite av deras förmåga att boxas åt alla tänkbara håll så ger jag ett textprov. Låten är Hal is och är hämtad från dubbel-LP:n Brustna hjärtans hotell. Alla Blå tågets skivor finns för nedladdning via iTunes.
- Intr. I bara skjortan går han ut i snön
- Han står på åkern och allt han kan se är snö
- Nu springer han i backen ner mot sjön
- Där vill han drunkna, allt vad han vill är att dö
- ref. Men som var och en vet förvandlas på vintern vatten till is
- På isen far skridskoåkarna fram och åter
- De gör sina turer och konster på skridskoåkares vanliga vis
- Allt som hörs är tystnaden
- Ingen skrattar eller gråter
- 1.Plötsligt hör man hans gråt
- För hur bär man sig åt
- när man vill drunkna men vattnet är fruset
- Men en stålskodd prelat
- skyndar fram helt kavat
- för att föra lammet till fadershuset
- ref. Som var och en vet förvandlas i kyrkan vinet till blod
- Kristus reste himlen - jorden fram och åter
- Han dog för dina synders skull så ge nu prov på ditt tålamod
- Torka dina tårar så förlåter han att du gråter
- 2.Men vem åker därborta i en evighetsåtta
- Jo en fetlagd konsumdirektör
- Ja där åker han runt lovar stort, håller tunt
- Och han vill att man ska va på ett gott humör
- ref. Som var och en vet förvandlas i Konsum kvitton till guld
- I Konsum rullar pengarna fram och åter
- Du är väl värd att leva i välfärd men inte att falla omkull
- I Konsum får alla gå med, där är det ingen som gråter
- 3.Bland alla andra potentater åker en viktig psykiater
- Nu får han syn på en vårdbehövande
- Och så skrinnar han kvickt dit för att göra sin plikt
- och talar med en röst som är sövande
- ref. Som var och en vet förvandlas i själen ångest till fröjd
- på sjukhuset dit patienter far fram och åter
- För där trivs dom så bra där finns medicin
- för den som inte är nöjd
- Seså, tag dig i kragen nu och ta ett piller när du gråter
- 4.Nu ropar någon: Antikrist! Ja där åker en marxist
- Isen är blank som en spegel
- Och i spegeln han ser hela världen upp och ner
- men vänder den rätt med hjälp av Marx och Hegel
- ref. Som var och en vet förvandlas i Sverige svett till profit
- Men profiten rör sig aldrig fram och åter
- Den ackumuleras i storkapitalet
- som alltså lever på folkets kredit
- Den dag då skulden ska betalas
- är det kapitalisterna som gråter
- Avsl. I djupa tankar går han runt på sjön
- Han går och fryser, allt han kan se är snö
- Han tittar upp mot skyn och blir blind av snön
- ser han inte vaken där han kommer att drunkna och dö?
- ref. Som var och en vet förvandlas på vintern vatten till is
- På isen far skridskoåkarna fram och åter
- De gör sina turer och konster på skridskoåkares vanliga vis
- Allt som hörs är tystnaden
- Ingen skrattar eller gråter
Bandet har sedan ett halvår tillbaka gått i graven. Dom finns inte längre. Sista skivan kom för två år sedan och heter I tidens rififi. Det är en ovanligt skarpsynt platta. Inte minst med tanke på att åtminstone en medlem (kanske fler, har inte kollat) har passerat 70-årssträcket.
SvaraRaderaNä, ingen har passerat sjuttio, men flera är folkpensionärer. Tore Berger, som är äldst, fyllde 68 i maj.
SvaraRaderaHur är det nu då?
SvaraRadera