Jag skriver om sådant jag just nu går och tänker på. Jag formulerar mig ibland mer väl, ibland mindre. Jag skickar ut mina ord i cyberrymden. Till allmänt beskådande och beläsande. Enligt bloggtoppen finns det några som läser. Men som dom flesta andra bloggare så möts jag för det mesta av tystnad. Lite läskigt på många sätt.
Men jag är van. Jag är ju präst och förkunnare
Svarten: Du har mycket mer att upptäcka om oss präster! :)
SvaraRaderaMusik är viktigt. Framförallt är det viktigt att lyfta fram sådant som är på väg att glömmas bort. Inte för att det finns kulturhistoriska poänger, utan för att jag tycker att det är för bra för att falla i glömska.
SvaraRaderaKarin: Vi präster har förmodligen en hel del kvar att lära av t.ex. byggnadsarbetare, läkare eller partiledarsekreterare.
SvaraRaderavet du en sak. du har verkligen ratt. har aldrig tankt pa det. alltsa, det visar sig ju faktiskt att du har manga lasare men nastan alla ar faktiskt osynliga. det ar oftast samma som kommenterar hos dig. markligt, med tanke pa att jag tror att dom felsta som laser din blogg antagligen har en blogg sjalva, vilket i sin tur betyder att dom vill ju antagligen fa sina bloggar lasta och kommenterade. men det har man ju faktiskt ingen chans att gora nar dom inte "visar upp sig". hm, undra om det har blev lasbart!
SvaraRaderaJa, det var lasbart. (Låsbart?). Jag kan förklara. Min syster är på Sri Lanka och har förmodligen inte tillgång till ett normalt, svenskt tangentbord.
SvaraRaderahelt ratt! haha.. det roliga ar att det verkligen kan bli helt fel ord ibland!
SvaraRadera