Riktigt många kvinnor misshandlas. Riktigt många barn utsätts för allehanda övergrepp. Riktigt många män slår, våldtar, förgriper sig, missbrukar sitt maktövertag. Riktigt många.
Det talas om kollektiv skuld/-t ansvar. Vad är det med mannen? Det handlar inte om män långt borta från främmande kulturer. Det handlar om svenska män som åker och badar i badhuset med familjen och handlar skruvmejslar på Claes Olsson. Och som sedan åker hem och fullbordar en lugn familjedag med en vidrig familjekväll. Och som dan därpå åter är social och träffar bekanta till familjen och pratar barn och fotboll.
Jag mår dåligt och undrar: Vilken skuld i detta har jag som man, som vet hur det är men inte vem det är. Några av mina konfirmander borde ha erfarenhet. Några dopföräldrar också kanske. Nåra nära vänner till oss. Jag vet inte, och det är ovetskapen som är så obehagligt påträngande.
(För dig som vill göra något, skriv på denna lista)
Sant. Det är skrämmande. Jag minns att en av våra lärare från nian sa att rent statistiskt skulle ungefär 1-2 personer i klassen misshandla sina fruar. Skrämmande!
SvaraRaderaDet som är obehagligt är bäst att inte prata om. Så därför låstas vi som om problemet inte finns. Men genom att blunda så växer problemet och genom att låtsas så blir obehaget bara än mer verkligt.
SvaraRadera