Jag sitter och lyssnar på hyllningsskivan till Ola Magnell som kom ut för ett par veckor sedan. Ni som ännu inte upptäckt Magnell - se till att gör det. Det går nästan inte att skriva så bra texter som han gör.
Dessutom så känner jag djup sympati för honom. Han har liksom alltid hamnat lite fel. Han var för komersiell för 70-talets progg. Och för proggig för 80-talets yuppie. Nu ses han nog mest som en föredetting. Genom att alltid vara fel så blir man på något sätt alltid rätt.
Men lyssna så hör ni. Börja med dom mest kända sångerna: "Påtalåten" och "Kliff". Först kanske man tycker att "Kliff" verkar för svensktoppig. Men lyssna då en gång till så får ni höra hur bra den verkligen är. Fortsätt med albumen "Nya perspektiv" och "Höstkänning". Och plötsligt förstår ni varför ex. Stefan Sundström, Lars Winnerbäck, Tomas Andersson Wij, Elin Sigvardsson mfl ser honom som kung.
En bra samlinsskiva med Ola finns att köpa för en billig peng, eller ladda hem via iTunes.
Så sant, så sant. Den bästa svenska låtskrivaren enligt mig!
SvaraRaderaTack Jack! Bästa, ja i varje fall bland dom bästa.
SvaraRaderaHos Kurator´n, den är mästerlig!
SvaraRadera